Oolong

Milda smaker mellan grönt och svart

Oolong är ett delvis oxiderat te – mörkare än grönt te och ljusare än svart. Oolong görs numera i de flesta teområden, men ursprunget finns i Kina. Smaken är ofta lite söt, brödig och aromatisk. Oxideringen varierar mycket, från nästan gröna teer till så gott som svarta. – Pekoe, alltid ekologiskt.

Vad är oolong?

Oolong kallas också wulong. Det är te där bladen delvis fått oxidera innan de börjar bearbetas och rullas. Det finns två huvudtyper av oolong, dels de som fått oxidera 10-30%, dels de som oxiderat 40–70%. De ljusare får söta, blommiga aromer och påminner om ett grönt te, medan de mörkare får fruktiga, vedartade och ibland karamelliserade toner.

Men det är inte enbart graden av oxidering som gör att oolong blir oolong, utan även de följande bearbetningsstegen.

Taiwan är en stor producent av oolong-teer. Ursprungligen utvecklades te-typen i Kina för ungefär 300 år sedan.

Oolong-te är lite av en doldis i vår del av världen, men i Taiwan dricks det dagligdags. Oolong är delvis oxiderat – ett mellanting mellan grönt och svart te. Beroende på hur länge tebladen tillåts oxidera blir det antingen ljusa oolonger, som påminner om grönt te, eller mörka oolonger, som närmar sig svart te.

Ljusa milda teer görs också t.ex. i Darjeeling och Nepal, där man också ofta låter teet bara bli delvis oxiderat även om det klassificeras som svart te.

Mest i Kina och Taiwan

Ljus oolong karaktäriseras av finstämda blommiga och gräsiga smaknyanser, medan mörk oolong är trädoftande, fruktig och nästan söt. Ibland kan man också ana brödighet i smaken.

Oolong-tekniken utvecklades i Kina för flera hundra år sedan och där och i Taiwan görs de flesta oolongteerna. På senare år har oolong börjat göras även på andra håll i tevärlden, t ex i Darjeeling.

Förutom graden av oxidering är ytterligare en skillnad mellan ljusa och mörka oolonger att de mörka har öppna blad, medan de ljusa rullas, pressas och knådas till pärlor, droppar eller korn.

Soltorkning

Svart kvalitetste består alltid av two leaves and a bud – två blad och en knopp – men till oolong används blad som fått växa till sig och bli större och mognare. Ofta plockas tre blad förutom knoppen.

Efter plockningen breds bladen ut på stora mattor i solen där de får vissna och en första lätt oxidering startar. Det här momentet pågår i upp till två timmar, beroende på vädret. Är solen för stark spänner man upp skuggande tak för att skydda tebladen. Oxideringen fortsätter sedan inomhus under försiktigt skakande och rörande. Det är en känslig process som måste avbrytas i precis rätt ögonblick, för att få det te man önskar.

Oxideringen avstannar genom att tebladen hettas upp kraftigt under dryga fem minuter. Därefter rullas de och torkas.

Många moment för ljus oolong

produktion av oolong
Foto: someteawith.me – CC-BY-SA

Ska teet bli en ljus oolong värms och rullas bladen följande dag upprepade gånger, ibland så mycket som i fyrtio omgångar. Bladen packas in i stora paket som knådas och rullas. Allt för att få fram de ljusa oolongernas karaktäristiska former.

Processens sista steg för både ljus och mörk oolong är en kraftig upphettning och torkning i ungefär tio minuter. I Taiwan gör man ibland även en avslutande rostning av teet som tar fram nästan karamelliserade aromer.

 

Förtroendemärke